någonting av det värsta som finns är de som spelar förfärlig svensk hiphop från sina äckliga musikmobiler på allmänna platser såsom bussen, tåget eller whatever (speciellt när man efter att ha sovit 3-4 timmar i x antal nätter och sitter med dunkande huvudvärk påväg hem från en lång dag i skolan). känns oroväckande att det finns personer som inte har tillräckligt med hjärnceller för att över huvud taget slänga en tanke åt att medmänniskor runt omkring dem kanske möjligtvis inte uppskattar att lyssna på någonting så fruktansvärt som deras så kallade musik.

ovan var en förhandsvisvisning från hur ett kommande inlägg av mitt framtida jag som klagande bitter pensionär kan komma se ut. om bloggfenomenet är lika stort om femtio år som det är idag ska jag lätt starta en klagar-blogg då jag inte har något bättre för mig om dagarna än att uttrycka mitt missnöje över de förlånga köerna på ica eller clas ohlsons bristande service.