en sak som jag stör mig otroligt mycket på, är hur himla olika man ser ut i olika speglar. om jag inte är helt senil, är det för det mesta ljuset som påverkar den drastiska förändringen från att vara skitsnygg till extremt jätteful. och så finns det såklart smal-speglar också, sådana dom använder på bland annat spirit för att man ska se smal och fin ut och köpa en massa, för att sedan komma hem och i sin egen spegel mötas av en inte lika charmerande bild av sig själv. ycker inte det är moraliskt rätt att lura stackars arma människor som för en stund finner lycka av att minsann ha gått ner sig några kilo, för att hemma kanske upptäcka det motsatta. i alla fall, bara på ovanvåningen i mitt hus sker en dramatisk förändring av mitt utseende i de olika rummen. i den stora spegeln i mitt rum, där ljuset är som starkast ser jag hemskast ut. man blir påmind av varandaste liten bortglömd skavank och mitt smink ser ut som en halvblind gammal tants. rent ut sagt ser jag förjävlig ut. däremot ser mitt hår helt super ut, tjockt, jämt och fint precis som jag vill ha det. när jag sedan träder in i min mammas rum, förvandlas den fula ankungen till en riktig svan! min hy ser helt fantastiskt jämn och fin ut och hela jag strålar. men såklart ser mitt hår inte riktigt lika perfekt ut som i mitt eget rum. badrummet är som en slags mitt i mellan station, mellan otrolig snygghet och horibel ugliness. mitt hår är helt okej, kanske lite småkonstig färg, och likaså mitt smink. finalen av det hela tar sin plats framför datorspegeln på nedanvåningen. i den ser jag helt enkelt oemotståndligt bra ut it! efter att ha kollat i den spegeln svävar man på rosor i de få sekunderna innan jag passerar hallspegeln, där jag inte riktigt ser helt lika bra ut. nu kommer då den stora frågan. vilken av alla dessa speglarna ska man lita på? hur ser omvärlden mig? är jag den mesta tiden i mitt liv lika ful som i spegeln i mitt rum, eller ser man mig som hetingen i vardagsrumspegeln? dessa stora filosofiska frågor har jag länge sökt svar på och hoppas att jag någon gång i tiden vill finna dem. jag avsolutar detta som sokrates en gång sa, jag vet att jag ingenting vet. vet inte riktigt vad det har att göra med detta, men att ha ett litet citat ser bra ut och verkar väldigt sofistikerat. mycket cred till er som tagit er igenom mina beklagningar såhär långt! jag önskar er en fortsatt trevlig dag, något jag däremot inte kommer ha med allt mitt studerande x